• Ylvas blogg

    Kärlek är ett ord som kan innehålla så ofantligt mycket av känslor.

    Jag känner sådan kärlek till min familj, till mina djur och vänner, till allt jag äger och har. Tacksamhet är också ett ord för den kärleken. Att älska är nog den största gåvan vi alla har fått men som så få förvaltar, istället är det rädslan som får grepp via osäkerhet, avundsjuka, svartsjuka, vanmakt och alla dessa konstiga rädslor som många låter dominera sitt liv.

    Just nu finns det en rädsla i kärleken för mig. Den grundar sig på maktlöshet.  För dig som inte vet eller har tänkt på det, har jag varit gift med Pehr Trollsveden. Efternamnet är mitt gamla och jag bytte när vi gifte oss 1996. För 18 år sedan i en passion som sedan var en härlig stökig berg och dalbana i flera år. 2001 var vår skilsmässa ett faktum. Men inte vår vänskap. Pehr är en av mina närmaste och jag älskar honom men inte på samma sätt som när vi var gifta.

    Igår kom budet att Pehr är allvarligt sjuk, opererad och låg nedsövd. Idag sitter jag och väntar på besked på hur allt går. Det gör mig så ont, jag är tom, ledsen, nedstämt, rädd, förtvivlad och allt sådant som hör kärleken till när det inte är som man har tänkt sig frånsett då svartsjuka. Jag öser all energi jag kan för att hoppas på en positiv utgång och häng med än gärna på. För Pehr är en fantastisk människa och själ. Ibland en spellevink med definitivt med ett stort hjärta.

    Vi träffas emellanåt, pratar och ingen känner mig så bra som Pehr, det har alltid funnits en total öppenhet mellan oss, även de gånger vi varit besvikna på varandra. Senast Kristi himmelfärdsdag hade vi några trevliga timmar med grillning och samtal mellan himmel och jord. Jag ser Pehr fortfarande som en del av min familj. Varför jag nu har mer eller mindre panik och lägga kort för situationen är inte att tänka på. Dels att inte gå bakom ryggen och jag vill inte se om det ser negativt ut. Då lever jag hellre i positiva förhoppningsfulla tankar.

    Det är verkligen en udda dag idag. Solen skiner, det är varmt, det är en behaglig dag med ett stort åskmoln (symbolmässigt sett) över mitt huvudet. Men jag har fått horoskopen utlagda. Beslöt mig för att blogga. Jag vill knappt besöka Facebook, det dyker upp bilder på Pehr överallt. Jag är så tacksam för alla som tänker goda tankar och skickar energi. Tack om du är en av dem.

    Jag får mail och sms, och tacksam att jag finns i tankarna på dem som vet hur mycket Pehr betyder för mig. Men det är slitsamt. Jag försöker att begrava mig i jobb, min bästa flykt. Och det går framåt (ha ha, allt är relativt). Kunde inte sova igår kväll så jag fick många sidor skapade. Jag håller på att bygga om min hemsida för medlemmar och inne där ska som "allt" finnas som har med nyandlighet att göra. Klart är nu ca 80 texter om kristaller, alla runor och nu håller jag på med alla totemsdjur. Det är ett evigt klippande, klistrande på de sidor jag skapar för att få sidan så fullmatad oavsett vad medlemmarna har för intresse. Men det är en bra sysselsättning när hjärnan går på högvarv och hjärtat är oroligt.

    Kärlek ja, övervinner den allt? Antagligen eftersom den är starkare än rädslan. När jag nämner ordet kärlek så uppfattar de mesta att det handlar om kärlek (med sex) mellan två individer. Men kärlek är så mycket mycket mer. Det är alla våra positiva känslor, alla in och upplevelser, ge och ta. Som prästen sa när jag och Pehr gifte oss - Kärlek är att ge allt med risk att förlora allt. Det är något jag har levt efter den dagen. Ge allt för all tid är nu. Det är därför jag ibland blir så irriterad på de som inte förmår älska sig själv, som desperat letar efter någon som kan ge dem de som de inte förmår ge sig själv. Jag känner att jag ibland tjatar om hur viktigt det är att älska sig själv. Men jag anser att det är omöjligt att älska någon annan fullt ut innan man älskar sig själv. Jag älskar massor, där lever jag verkligen som jag lär (ut). Bara för att vi älskar så innebär det inte att vi accepterar beteende, det är fortfarande okej att bli besviken, arg men viktigt att inte blanda in grundkänslan av kärlek i det, men rädsla är en stor del av vårt liv. Som när jag blir irriterad för att jag är rädd, om alla var i kärleken skulle antagligen världen se mycket bättre ut.

    Nej nu ska jag inte skriva mer, skicka ut mail om att horoskopet är ute. Ta ett glas Treo och försöka tränga undan rädsla och bejaka all kärlek som jag har inom mig. 

    Posted in: default | 0 comments
  • Facebook

  • Nyhetsbrev

    Skriv in din epostadress för att få nyhetsbrev.
    E-mail address:
     
  • Kalender

    M T W T F S S
    30
    1
    2
    3
    4
    5
    6
    7
    8
    9
    10
    11
    12
    13
    14
    15
    16
    17
    18
    19
    20
    21
    22
    23
    24
    25
    26
    27
    28
    30
    31
    1
    2
    3
  • You Tube